JOUR DYGNET RUNT!

Vi finns till hands när ni behöver hjälp
Norrköping 011-139355 / Linköping 013-139355
logga2

Stopp i avloppet?

Avloppsproblem, och då oftast stopp i rören, kan orsakas av många olika anledningar. Här är några av de vanligaste problemen, samt tips på hur man kan undvika dem.

Fett

I framförallt köksavlopp blir det ofta stopp som orsakas av fett. Detta är fettpartiklar från den mat som åker ner i avloppet. Tex om man sköljer av en mattallrik, en smörkniv, eller kanske i värsta fall, ren frityrolja. Givetvis blir det inte en massa fett av en avspolad tallrik. Men många bäckar små blir snart en stor å. Sakta men säkert ökar beläggningen, tills hela röret är igentäppt. Dessutom hårdnar det successivt. Flera år gammalt fett blir väldigt hårt.

Fett förebygger man enklast genom att inte stänga av vattenkranen för snabbt efter att man sköljt av något. Ge resterna en chans att hinna rinna bort till huvudstammen. De partiklar som inte hinner undan blir liggande i röret och hjälper i rask takt till med att skapa beläggning. Dessutom är dagens kranar ofta väldigt snålspolande. Man ser en stråle, men den består till stor del av luft. Det kommer mindre vatten än man tror.

Spola med varmt vatten. Testa själv skillnaden genom att tex spola av en smörkniv med kallt respektive varmt vatten.


Svart beläggning i köksavlopp

Om du är noga med att inte spola ner fett i ditt köksavlopp kan du ändå få problem med en annan typ av beläggning. Den består givetvis också av matpartiklar, och är ofta riktigt kolsvart. Denna typ av beläggning förebygger man enklast genom att vara generösare med vattenmängden.


Diskmaskin

Maskinen i sig orsakar inga stopp. Men många invaggas i en falsk trygghet att man förebygger problem och beläggningar med en diskmaskin. Snarare är det tvärtom. Nya maskiner använder oerhört lite vatten, till lika mycket smuts som förr. Detta pytsar den sedan ur sig när disken är klar, och resterna sköljs inte iväg ur köksavloppet ordentligt.

Försök att torka av tallrikar med hushållspapper innan disk, istället för att sköja av med vatten. Annars hamnar det ju ändå i avloppet...


hair

Hår

Att hår följer med ner i tvättställ och golvbrunn i duschen är nästan oundvikligt. Ibland fastnar merparten i själva brunnen. Ibland längre bort i röret. Mest problem med just detta får man i gamla rostiga gjutjärnsrör. Men även tex ojämna skarvar i plaströr kan bli fästpunkt för hårstråna. Ett kännetecken på att man kan ha en ansamling av hår i eller efter en golvbrunn (utöver dålig avrinning) är att det kan lukta lite surt från golvbrunnen. Under "rätt" förutsättningar kan långa hårstrån ansamla sig i väldigt långa och tjocka "svansar".

Ett sätt att förebygga kan vara att med hjälp av gummisnodd fästa en nylonstrumpa på plaströret från badkaret som går ner i golvbrunnen. Givetvis hjälper även en sil i badkarsutloppet till hyggligt.
Hår som sitter fast i rören måste spolas bort.


Bindor, tamponger, handtorkpapper, tops 

Dessa fyra produkter utgör en stor procentandel av de problem som är vanligast i WC-avlopp. I nya fräscha ledningar med riklig vattentillförsel slinker dessa produkter kanske igenom och ut till ledningarna i gatan. Men med dagens snålspolande toaletter, ofta kombinerade med äldre ledningar (med ojämna rörskarvar och skrovliga ytor) är det som gjort för att orsaka stopp. Det många inte tänker på är att inget av ovanstående löser upp sig. Inte ens efter veckor i vatten.
Förebyggs enklast genom att bara spola ner sådant avloppet är avsett för.


Ihoptorkat papper

En ständigt återkommande klassiker är bostadsinnehavare som får stopp när de kommit hem efter semestern, eller i samband med inflyttning. Detta beror väldigt ofta på ihoptorkat papper. Något av det sista man kanske gör innan man ska ge sig iväg på resa är att besöka toaletten en sista gång. Man gör sina behov, spolar och sen åker man. Det som händer då är att man får en liten hög med papper (och ibland annat) som blir liggande i ledningarna. Restprodukterna från ett toabesök behöver mer än bara en toaspolning för att ta sig ut till huvudledningen. Vanligtvis löses ju detta genom att någon tex duschar, diskar, tvättar osv. Men när man ska iväg någon vecka eller flera, så ligger detta alltså kvar i ledningen och torkar ihop. När man sedan kommer hem så ligger det där som en ganska effektiv fördämning som inte löser upp sig så lätt. Låt säga att man kanske dessutom spolar ner någon binda, eller några tops (som blir utmärkta ”armeringsjärn) så har man sig snart ett ”generalstopp”.


Tvättmaskin

När en tvättmaskin tömmer sitt vatten följer det alltid med rester, såsom textilfibrer, hårstrån och tvätt/sköljmedelsrester. Detta kan ibland över tid skapa en kletig massa i rören.
För att förebygga detta kan man tex sätta i en sil i badkaret om maskinen tömmer där. Man kan även med hjälp av en gummisnodd trä på en nylonstrumpa på badkarets tömningsrör som går ner i golvbrunnen. Fäst INTE någon anordning direkt på maskinens tömningsslag.


Rötter i ledningarna

Har man en något äldre villa är det vanligt att ledningarna i husets bottenplatta och ut till gatan är av betong. Dessa ledningar består av ihopfogade sektioner med skarvar. Med åren vittrar betongen, och rötter från träd och buskar kan tränga in. Det som då sker gradvis är att rötterna blir kraftigare, och diverse partiklar fastnar i dessa. Med tiden får man sk ”rotpaket”. Dessa kan variera i storlek från en pingisboll till hela rörets innerdiameter. De orsakar givetvis störst och tidigast problem om de bildas i rörets nedre halva, eftersom papper och annat lättare fastnar då.

Mindre rotpaket kan spolas sönder hyfsat effektivt med roterande spolmunstycken. Dock försvinner aldrig alla rottrådar, vilket gör att processen börjar om. Man kan även ansluta en sk ”rotskärare” på slangen. Detta är en mekanisk konstruktion som slår/skär bort rötterna. Men även här är problemet endast löst kortsiktigt. Efter några år ser det oftast likadant ut igen. Vill man få bukt med problemet permanent är det bästa att gräva upp ledningen och ersätta betongen mot plaströr, eller om det är svårtåtkomligt, investera i en så kallad ”relining/rörinfodring”. En teknik som grovt förenklat skapar ett nytt rör i det gamla röret.


Övrigt

Andra problem som är ganska vanliga är ledningar av gjutjärn som börjar rosta på insidan, och flytspackel som medvetet eller omedvetet hamnat i avloppet vid tex en badrumsrenovering. Båda dessa problem går oftast att lösa med spolning och filmning.

En slutsats man kan dra av texten här ovan, är att många problem skulle kunna undvikas med generösare vattenanvändning. Detta går givetvis stick i stäv med dagens miljö- och besparingstänk. Man får helt enkelt avgöra själv vad som väger tyngst, och vad man personligen vinner mest på i längden. Om man tjänar samvetet eller plånboken. Sen är det ju inte alls säkert att alla tjänar på att använda mer vatten. Får du inget stopp under många år så blir det säkert ändå billigare att anlita en spolbil än att betala en dyrare vattenräkning.

Spolab AB   |   Linköping 013-139355   |   Norrköping 011-139355   |   info@spolab.se  | © Spolab 2015